Låntermer och deras betydelse

Att ta ett lån – oavsett vilken typ av lån det är – kan för den oinvigde innebära en hel del nya termer man inte är bekant med. Känner man att man inte riktigt har koll på lånevärlden och alla dess termer, kan den här listan vara bra att läsa.

Låneförmedlare

Låneförmedlare är ett förhållandevis nytt ord (jämfört med de andra i listan nedan) inom lånemarknaden men vi vill gärna ta med det ändå eftersom det är ett mycket bra sätt att leta efter bra låneerbjudanden.

En låneförmedlare är en mellanhand mellan dig som eventuell låntagare och eventuell långivare. Om du söker ett lån med hjälp av en låneförmedlare så tar denna emot din ansökan, skickar den vidare till de samarbetspartners de har (uppåt 20 olika banker och långivare), och dessa återkommer i sin tur med ett erbjudande.

Det är sedan upp till dig att välja det avtal du vill ha (om något). Det är helt gratis att använda denna tjänst hos alla förmedlare i Sverige och det resulterar i endast en registrerad UC.

Effektiv ränta

När man talar om effektiv ränta är det oftast inte den som bankarna annonserar. Istället är det räntesatsen som oftast lyfts fram i marknadsföringen. Den effektiva räntan är den man bör räkna på när man väljer kreditgivare. Medan räntesatsen bara talar om de faktiska räntekostnaderna, visar effektiv ränta vad det faktiskt kostar i slutändan. I effektiv ränta ingår alltså uppläggningsavgift, aviavgift och liknande.

Gäldenär

En gäldenär är kort beskrivet en person som är skyldig någon något. Ordet kommer just från gäld, vilket betyder att man har en skuld till någon. Ofta när man talar om gäldenärer handlar det om penningskulder, men det kan likväl innebära att någon till exempel är skyldig ett företag tjänster.

Den person som ska få pengarna av Gäldenären, kallas för borgenär, en term de flesta är lite mer bekanta med.

Referensränta

Referensränta sätts av Riksbanken två gånger per år, och speglar den reporänta som gällt under halvåret innan. Den motsvarar inte reporäntan exakt, utan avrundas till halva procentenheter.

Referensräntan fungerar just som det, referens, för andra typer av räntor. En av de räntor som grundar sig på referensräntan är bland annat dröjsmålsräntan.

Förbehållsbelopp

Förbehållsbelopp, kanske mer känt som existensminimum, är den summa Kronofogden anser att en person bör ha i månatlig inkomst för att upprätthålla en skälig levnadsstandard. Boendekostnaden är en av de saker som förbehållsbeloppet ska täcka.

Utöver boendekostnaden läggs sedan ett så kalla normalbelopp till. Normalbeloppet ska täcka det som inte boendekostnaden räcker till. Det här innefattar till exempel mat, telefon och mediciner.

 

admin / 29 december, 2016 / Ekonomi, Utbildning / 0 Comments

Tre stora svenska nyhetstidningar

I Sverige finns en stark tradition av att köpa tidningen. Även om Sverige idag är ett av världens mest digitaliserade länder, är det fortfarande många som väljer att köpa en papperstidning.

Dock är det givetvis en stor del av befolkningen som läser sina nyheter på datorn, surfplattan eller mobilen. Det här har fått många tidningar att ändra sina strategier för hur de skall tjäna pengar. Idag har intäkterna till stor del förflyttats från prenumerationer till rena annonsintäkter som finns på sidorna eller i apparna.

Det är vanligt att tidningar har en gratisversion och en version där kunden kan betala för att få mer innehåll. Det här kan till exempel vara mer djupgående artiklar, mer tillgång till videos och bilder och olika krönikor.

Lasa tidning

Att läsa en papperstidning sittande på en parkbänk, en utdöende konstart?

Idag tycks marknaden domineras av ett fåtal väldigt stora aktörer. Här är några av de största i Sverige.

Aftonbladet

Aftonbladet är en av de nyhetstidningar som tydligt har anpassat sig efter teknologin. Tidningen var snabb med att anpassa sitt utbud till de målgrupper som använder dator, mobil eller surfplatta för att läsa sina nyheter.

Uppenbarligen har strategin fungerat bra, då Aftonbladet är en av de nyhetstidningar som får anses vara mest framgångsrika i Sverige idag. Aftonbladet grundades redan 1830 och har sitt huvudkontor intill centralstationen i Stockholm.

Expressen

Expressen nämns ofta som Aftonbladet ”konkurrent”, då de ofta har samma typer av nyheter och samma typ av journalistik i sina nummer. Expressen är precis som Aftonbladet en kvällstidning som utkommer året runt, varenda dag.

Även Expressen har anpassat sitt innehåll och sätt att arbeta efter den nya teknologin. Deras hemsida uppdateras nästan dygnet runt, under alla veckans 7 dagar.

Svenska Dagbladet

Svenska Dagbladet anses av många ha lite mer djupgående journalistik än de två förstnämnda. Svenska Dagbladet är en mer ”klassisk” dagstidning, och dess innehåll skiftar därmed en del från de två ovannämnda tidningarna.

Svenska Dagbladet är den tredje största abonnerade morgontidningen i Sverige och grundades 1884 – en bit efter Aftonbladet alltså. Oavsett vilken av dessa tre tidningar man väljer att läsa, ska det nog gå att hitta något man tycker om. Tidningarna har gemensamt att de har ett brett och varierat innehåll.

admin / 30 juni, 2016 / Allmänna Köpråd, Ekonomi, Utbildning / 0 Comments

Han har skrivit 2.0 på högskoleprovet – 4 gånger

De flesta som sätter sig med högskoleprovet har ett tydligt mål. Det är att få så högt resultat att de kommer in på den högskole- eller universitetsutbildning som de tänkt söka till. Detta oavsett om det räcker med 1.0 eller om det behövs närmare 2.0 för att få platsen på utbildningen.

Men det finns även de som skriver provet av en helt annan anledning. Fredrik Eriksson (Sundsvall) är en av de som skriver av den sistnämnda orsaken. Fyra av de fem senaste gångerna har han lyckats få 2.0  och målet är att få full poäng dvs. 160 poäng.

Fredrik Eriksson är matte- och fysiklärare på ett gymnasium i Sundsvall så högskoleutbildningen har han redan klar. Men hans elever tyckte att han var så smart att de tjatade på honom att han skulle göra högskoleprovet för att visa sina kunskaper. Det gjorde han också och har sedan fortsatt att utmana sig själv. Sammanlagt har han lyckats få 2.0 fyra gånger.

Det är det högsta resultat som går att få men det  krävs inte full poäng för att nå dit. Att få full poäng har därför blivit Erikssons nästa utmaning. Han har som bäst fått 153 av 160 rätt så med en förbättring på endast 4,5% skulle han nå sitt mål.

Med tanke på hans yrkesval gynnas han mycket av de utökade mattematiska delarna som kommit för några år sedan. Denna del klarar han utan större svårigheter men även Eriksson väljer ändå att studera inför provet. För att nå full pott på högskoleprovet har han valt att lägga extra mycket tid på ordförståelsen.

Enligt honom är de flesta frågor lätta om man har god tid på sig och kan sitta i lugn och ro och fundera. Men så är inte förhållandena när man sitter med ett högskoleprov framför sig, i en sal med mängder av nervösa personer och en klocka som hela tiden närmar sig tidsstopp. För honom handlar det mest om att hantera pressen och fokusera tillräckligt för att minimera slarvfelen.

 

De råd som han har att ge till andra som vill nå samma resultat som honom är följande:

  • Repetera matten

Eftersom provet till stor del är uppbyggd kring grundläggande matematik är baskunskaper mycket viktiga. Dessa bör sitta i ryggmärgen så att man snabbt kan gå vidare till de tal som tar lite längre tid.

  • Träna på ord

Även om man är duktig på matte, engelska och svenska så måste ordkunskapen uppdateras år från år.

  • Disponera tiden

Det är lätt att fastna på svåra uppgifter men det gör också att man får tidsnöd på de lättare och får fler slarvfel.

  • Sova bra

Ett återkommande tips från många som har fått höga resultat på högskoleprovet.

  • Komma i god tid

Detta framförallt för att undvika stresskänsla. Stress är en av de största orsakerna till slarvfel.

  • Inte ge upp

Även om man skulle få ett resultat som inte är tillräckligt bra för att komma in på drömutbildningen så är det aldrig kört. Fredrik Eriksson har själv skrivit högskoleprovet ca 10 gånger och de fyra gånger han nått 2.0 var bland de fem senaste. Provet genomförs två gånger per år och de flesta håller med om att man brukar förbättra sitt resultat om man skriver det flera gånger.  Man lär sig frågestrukturen, hur man ska lägga upp tiden och en tydlig vana skapar mindre stress.

Om hans strategi räcker för att ännu en gång skriva 2,0 på ett högskoleprov återstår att se. Men lyckas han inte får han falla tillbaka på sin sista punkt. Att inte ge upp och försöka igen.

admin / 5 januari, 2014 / Utbildning